Vattnen av Susanne Ringell är något att ta fram när man känner för en bra novellsamling. Vackert språk, ett stänk humor och stillsamma, finslipade meningar bygger upp berättelser med djup. Vatten finns med överallt, från 0,9 procentig fysiologisk saltlösning till vågorna vid Samothrake bjuder vattnet på både en röd tråd genom samlingen och stor bredd och variation. Novellerna varierar också i längd så läsaren kan välja en som passar just den lediga stunden. Ibland är novellerna så korta att nätt och jämnt hon, han och Stig Dagerman ryms med.
Jag gör en försiktig gissning att jag om några år kommer att uppskatta samlingen ännu mer än nu och få saker är ju bättre än att kunna se fram emot något sådant.
Honung upp till randen 